|
 Har du haft problem med imma på fönstren i vinter? Om det blir imma inne på fönstren är det för dålig ventilation i rummet. Får du imma mellan rutorna så är det för otätt mellan rummet och den innersta fönsterrutan. Däremot får det gärna vara luftväxling mellan utomhusluften och den yttersta fönsterrutan när man har innanfönster, något att komma ihåg till hösten igen. Nu är det dock hög tid att plocka ur innanfönster och njuta av att växterna vaknar till liv.
|
|
Försenade kakelugnsmakare? |
|
 Sotare, murare och kakelugnsmakare har mycket att göra på hösten. Alla vill få eldstaden och skorstenen klara innan jul. Denna vinter blev snöigare än vanligt och många fick skjuta på renoveringsarbeten tills nu på våren. Står du precis som vi inför vår-renovering av skorstenen eller kakelugnen? Letar du tips på vägen? Hitta läsvärda länkar om värmesystem och eldstäder i vårt länkarkiv.
|
|
Stänkmålning - vanlig inomhusdekoration |
|
 Stänkmålning var ett av de vanligaste sätten att dekorera inomhusmiljön under 1700-talet men det var först under 1800-talet som det över huvud taget blev vanligt med målade ytor hos mindre välbärgade familjer. Stänkmålning kunde göras direkt på timmerväggen men om möjlighet fanns jämnade man gärna av väggen med kalkputs först. I finare miljöer målades stänkmålningen gärna på en yta som först täckts av papp. Hitta mer att läsa om färg och måleri i vårt länkarkiv.
|
|
Bergslagskamin - intensiv och kortvarig värme |
|
 Under 1600-talet var hus med en öppen eldstad i mitten den dominerande bostadstypen för vanligt folk i Sverige. Röken fick då oftast dra ut genom ett hål i taket och elden hölls igång dygnet runt under de kallare delarna av året. Var man riktigt fin kunde man däremot redan då ha en järnkamin från Norge som värmekälla eller en Bergslagskaminen som också börjar dyka upp i Bergslagen. Dessa göts vid styckebruken där man annars gjorde kanoner. Järnkaminerna slukade bränsle och gav en intensiv och kortvarig värme. Även en och annan täljstenskamin tillverkades i Handöl och dessa höll med sitt stenmaterial värmen längre än gjutjärnskaminerna. Hitta länkar med mer information om värmesystem och eldstäder i vår kunskapsbank.
|
|
|
 Det finns olika knep för att reda ut vilken färg som använts på en målad yta. Gnuggar du en yta med T-röd och den snabbt blir kletig är det troligen en latexfärg. Om den inte mjukas upp är det sannolikt en linoljefärg eller alkydoljefärg. Linoljefärg brunfärgas när man stryker på lut. Har du fler bra knep? Tipsa oss i forumet.
|
|
Konsten att elda i en kakelugn |
|
 Än har kylan kvar sitt grepp om Sverige. Värmer du rummet med en kakelugn? Lägg då inte in för många brasor på rad. Kakelugnen är trög att värma upp och det kan ta ett par timmar innan de ger full värme. Fördelen är att de sedan värmer hela natten. Eldar man för intensivt och utan tålamod blir kakelugnen för varm och får sprickor. Vill du veta mer om hur man eldar i kakelugnar eller rörspisar? En frisökning på byggnadsvårdstorget ger många länktips.
|
|
Papperstapeter från 1700-talet |
|
 Vid mitten av 1700-talet började pappers- tapeten spridas från de rikaste till de borgerligas hem. På 1870-talet delades tapetmarknaden upp i en lyxig och en billig tillverkning. De billiga tapeterna blev lätt skitiga och krävde ständig omtapetsering. Därför är inte ovanligt med tjugo tapetlager på väggarna från denna tid. Läs mer om tapeter och interiörer i vår kunskapsbank.
|
|
Handhyvlade eller maskinhyvlade golv? |
|
 Brädgolv är normalt ca 2 tum tjocka och spikas i bjälkar. För att golvbräderna inte ska svikta oberoende av varandra brukar bräderna sammanfogas på olika sätt. Till en början med dymlingar, plugg eller smidda dubbar. När maskinhyvling kom tog spontningen helt över. Golv med handhyvlade brädor har ofta synlig smidd spik som är ordentligt nedslagen i golvet. Maskinhyvlade golv däremot har oftare skråspikning i sponten som inte syns. Läs mer om trägolv på Kalmar museums hemsida eller sök fler golv-länkar i vår kunskapsbank.
|
|
|
|
|
<< Första < Föregående 1 2 Nästa > Sista >>
|
|
Sida 1 av 2 |
