Materialkunskap

Saltkristaller och saltvittring

Saltkristaller på materialytan kan medföra saltvittring. Saltet på ytan ger upphov till skjuvsprängning när det utvidgas eller krymper när det upptar eller avger vatten. En av de farligaste salttyperna när det gäller saltvittring är sulfaterna. Deras farlighet brukar förklaras med att de under volymökning upptar kristallvatten. Hitta mer information om skador på betong eller murverk i vårt länkarkiv.

Om kalkutfällning på betong

Betong är en blandning av bindemedel (hydrauliskt, idag cement), ballast, vatten samt eventuella tillsatsmedel. Idag tillverkas cement av kalksten som med vissa tillsatser förbränns till sintring (1400ºC) under en mycket kontrollerad process, och sedan mals ner. När pulvret sedan blandas med vatten reagerar det kemiskt och hårdnar. När cementpastan med tiden urlakas ur betongen bildas kalkutfällningar. Orsaken till detta är vanligen rinnande vatten. Vill du veta mer om betong och skador som kan uppstå på betong? Läs mer bland länkarna i vår Kunskapsbank.

Inte längre dalbränd tjära

Trätjära har använts i flera århundraden som skydd för byggnader, båtar och redskap av trä. Det har också ända sedan medeltid varit en viktig exportvara för Sverige. Tjära målades på mer påkostade bräddörrar och luckor men tjäran var dyr och användes inte på enklare dörrar och tak. Genom torrdestillation av kådrik furuved i tjärdalar eller mindre kolugnar utvann man traditionellt tjära. Den tjära som säljs i Sverige idag som kalla dalbränd är ofta inte dalbränd utan gjord i ugn, något som för den sakens skull inte behöver vara sämre. Önskar man pigmentera tjära tillsätter man torrpigment i terpentin som sedan tillsätts till varm tjära. Svartbrun kulör erhålls genom att tillsätta oxidsvart eller kimrök. Rödtjära får man genom att tillsätta falurött. Läs mer om tjära i vår kunskapsbank.

Moderna glastillverkningsmetoder

1904 kom Fourcaults på en maskin som drog ut glasskivor direkt ur glasmassan. Denna metod fungerar bara bra när det munstycke varigenom glaset drogs, var rent, vilket det inte var länge. Därför har detta glas ofta dragränder, längsgående ojämnheter. 1959 satte Pilkington satte igång tillverkning av så kallat floatglas som sedan kom att konkurrera ut de övriga och idag är den enda använda i Sverige. Glaset gjuts då direkt på flytande tenn, något som både ett exakt jämntjockt glas med minsta tjocklek på 3 mm. Läs mer om glas i Riksantikvarieämbetets materialguide eller sök fler intressanta länkar i vår Kunskapsbank under rubriken ”Glas”.

Slaggtegel – ett sätt att spara trä i Bergslagen

Järnframställningen behövde under 1700-talet massor av ved. För att spara på trä började man under mitten av 1700-talet gjuta slaggtegel av restprodukten från järnets framställning, slaggen. Till en början var detta material dåligt. Men trots olika skolor och tillverkingssätt lyckades man till slut få fram ett ganska hållbart tegel som framförallt var fukttåligt. I slutet av 1800- talet göts 25.000 stenar per hytta och år i Sverige. Läs mer om slaggtegel och andra sortes tegel bland länkarna i vår kunskapsbank.

Stål, gråjärn, välljärn och härdbart järn

Stål kallas idag det järn som har en lägre kolhalt än 2 % och som är smidbart. Förr kallades allt för stål som hade en kolhalt mellan 0,5-2 %, och dessutom var smidbart och härdbart. Välljärn kallades då den sortens järn som inte var härdbart, dvs. hade en kolhalt på mindre än 0,5 %. Gjutjärn kallas det järn som formats genom gjutning och som har en relativt hög kolhalt. Detta blir antingen grått eller vitt (efter färgen i brottytan) och det var endast viss malm som gav det gråjärn som var så eftertraktat just för konstruktionsbyggande. Vill du läsa mer om stål som historiskt material eller byggnadsdelar av stål? Sök bland länkarna i vår kunskapsbank.

Blåst cylinderglas – en av flera metoder att blåsa glas

Cylinderglas tros härstamma från Louraine-området (Rhen) i nuvarande Frankrike och man har idag belägg för att metoden använts åtminstone så långt tillbaka som på 1100-talet. Glasklumpen kunde väga upp till 30 kilo och denna svängdes på fri hand ut till en cylinder på upp till 250 cm i längd och 60 cm i diameter. Cylindern avsprängdes sedan i båda ändar och uppvärmdes på sträckstenen, där den öppnades och sträcktes. Resultatet blev att glaset planades ut till en så kallad taffel. Utplaningen ger ojämnheter och ibland svaga vågspår. Sök mer information om fönsterglas i vår Kunskapsbank.

Betong som byggnadsmaterial

På 100-talet f Kr byggde romarna mäktiga byggnadsverk med bärande konstruktioner av betong. Efter romarrikets fall blev det hydrauliska bruket bortglömt för att först på 1600-talet komma till användning igen i Franska och Holländska kanaler och slussar. Betongen fick sin renässans i samband med att industrialismens behov av större och starkare konstruktioner. 1816 byggs den första betongbron i Frankrike och 1824 lyckas J. Aspdin framställa portlandscement - på konstgjord väg. Läs mer i Materialbanken på Riksantikvarieämbetets hemsida eller sök fler länkar i vår Kunskapsbank under ämnet ”Betong”.