Fasad

Fasaden spelar stor roll för hur ett hus uppfattas och kan också fylla flera viktiga praktiska funktioner, såsom att göra huset med slittåligt och energieffektivt. Själva ordet fasad är inlånat till svenskan från franskan (façade) och kommer ursprungligen från senlatinets facia som betyder ansikte. Detta är ju onekligen en bra beskrivning av vad en fasad är – huset ansikte.

timmerfasadTimmervägg

Träpanel är ett vanligt fasadmaterial i Sverige idag och en röd liten stuga med träpanel är för många själva sinnebilden av det gamla Sverige. Det var dock inte förrän under andra halvan av 1800-talet som det blev vanligt med träpanel i Sverige. Innan dess var det bara fastigheter som byggdes eller renoverades med stor budget som kunde få träpanel. Hos allmogen var det istället vanligt med omålade stugor av liggande timmer där vägg och fasad i princip var samma sak.

Ett exempel på en flitigt använd teknik var att bila (hugga) stockar så att de blev både släta och lika tjocka, vanligen 5-6 tum. Ibland behöll man stockarnas naturliga rundning på utsidan så att fasaden bestod av halvcirklar. (Det finns även exempel på gamla svenska stugor där den naturliga rundningen har fått vara kvar även på insidan.)

Att behålla rundningen var vanligast på enklare bostadshus, samt på fähus och andra ekonomibyggnader. Om man hade resurser att bygga ett lite mer påkostat bostadshus valde man gärna att timra väggarna så fint och slätbilat att fogen mellan stockarna knappt går att se. På håll ser det nästan ut som att huset har en fasad av puts fast det i själva verket rör sig om timmerstockar.

Träpanel

träpanelFör dig som vill veta mer om träpanelfasader har vi en särskild sida om just träpanel.

Puts

Om du vill veta mer om putsade fasader, besök vår sida om puts.

Fasadtegel

Tegel är känt för att åldras vackert och fasadtegel kräver inte något omfattande underhåll. Däremot är det viktigt att ha tillräckliga taksprång på huset för att skydda fasaden från snö och regn.

Man kan välja mellan olika ytor på fasadteglet, såsom slätt fasadtegel, spårat fasadtegel och borstat fasadtegel. Det går också att köpa fasadtegel i många olika färger. Om den lera som användes vid framställningen av teglet var rik på järnoxid kommer teglets naturliga färg att vara röd, medan lera som är rik på kalk ger ett mer gulaktigt tegel.

Mexitegel

Mexitegel är inte riktigt tegel eftersom det inte består av lera. Mexitegel görs av kalk och krossad sandsten som blandas med vattenånga. När mexitegel lanserades i Sverige var det vitt mexitegel som erbjöds, men snart tillkom flera andra kulörer såsom gammelrosa, ängsgul, fjällgrå, hedbrun och strandbrun.

Plåt

Plåt framställs genom valsning där materialet (vanligen metall) pressas mellan valsar till önskad tjocklek har uppnåtts. I början av 1960-talet lanserades en slags fasadplåt av metall i Sverige som utformats för att påminna om lodrät träpanel. Jämfört med träpanelen krävde fasadplåten mycket lite underhåll. Denna fasadplåt sattes inte bara på nya hus, utan det blev också mycket populärt att sätta upp plåtfasad på bostadshus i samband med att man gjorde en tilläggsisolering.

Asbestcement (Eternit)

eternitAsbestcement är ett väder- och brandtåligt material som består av krossad asbest som blandats med cement. Det är i Sverige mest känt under varumärket Eternit, men har sålts under flera andra varumärken också, såsom Invarit, Malmex, Cembonit och Sidiplatta. Nament Eternit kommer från latinets ”aeternitas” som betyder evighet. Den första eternitplattan tillverkades av Ludvig Hatschek i Österrike i slutet av 1800-talet. Denna platta bestod av 90% cement och 10% asbest.

Eftersom asbestfibrer kan orsaka asbestos säljs asbestcementplattor för byggnader inte längre i Sverige. Asbestfibrerna är inte farliga så länge de sitter fast i asbestcementplattan, det är först när man skadar plattan, till exempel genom att borra i den eller riva ned den som fibrer kommer ut i luften och kan inandas. Det finns därför ett strikt regelverk i Sverige för hur asbestcementplattor ska hanteras. Det är varken olagligt eller hälsofarligt att ha intakta asbestcementplattor på sitt hus, tänker man däremot utföra någon åtgärd som innebär att asbestcementfibrer kan komma ut i luften är det viktigt att först sätta sig in i vilka regler som gäller och hur man kan utföra arbetet på ett hälsosäkert och lagligt vis.

Asbestcementplattor slog igenom i Sverige efter Stockholmsutställningen år 1930 och blev ett favoritmaterial inom funktionalismen. Efter andra världskriget kläddes många svenska hus in med grå asbestcementplattor, både befintliga hus och sådana som uppfördes under den här perioden. När en studie genomfördes i slutet av 1980-talet beräknade man att över 400 000 ton asbest var inbyggt i svenska byggnader. Denna siffra omfattade inte bara bostadshus, utan även sådant som Torslanda flygtorn.

Ett alternativ till asbestcementplattor är fibercementplattor av träfiber. Eftersom de innehåller träfiber istället för asbestcement kan de inte orsaka asbestos. Om man har en skadad asbestcementplatta på sitt hus och vill byta ut den kan en (trä)fibercementplatta vara ett bra alternativ eftersom den kan fås att smälta in bland asbestcementplattorna. Viss färgskillnad får man dock räkna med mellan en gammal asbestcementplatta och en ny träfibercementplatta.