|
Myten om fönsterbyten och fasadisolering |
|
Byggbranschen propagerar för fönsterbyten och fasadisolering för att spara energi i äldre hus. Men att detta är energieffektivt är en myt menar Ulrika Jarfelt, som bistått den statliga energieffektiviseringsutredningen. Det finns inga studier som verifierar att dessa åtgärder är lönsamma menar hon. – Att desinformationen är så utbredd är på allvar riktigt problematiskt. Jag försöker säga det här så ofta jag kan, men jag har inte tillräcklig tyngd, säger hon till tidningen Bofast (<--Läs hela artikeln här). För att undvika de ogenomtänkta sönderrenoveringar som missriktade energibesparingsåtgärder ofta tyvärr leder till ger danska Bygningskultur ut en energiguide för äldre hus. Denna finns som pdf men kan också beställas för 95 danska kronor. Dags att ta ett liknande svenskt initiativ?
|
|
Kulturhistoriska värden – Samhällshistoriskt värde |
|
En byggnad eller byggnadsmiljö kan ge viktig information om samhällets historia både lokalt eller på en större nivå. Det kan till exempel handla miljöer som berättar om samhällets uppbyggnad eller organisation. På bilden en nedgångens butikslokal med anslutande boningshus i Kisa centrum. Foto Ida Wedin 2009
|
|
Kulturhistoriska värden – Socialhistoriskt värde |
|
Det socialhistoriska värdet är knutet till det som rör människans levnadsförhållanden och plats i samhället. Byggnader eller byggda miljöer som kan berätta om hur människor har levt, arbetat och umgåtts har ett socialhistoriskt intresse. Här en välbevarad köksmiljö från bergslagsgården Bråtegården utanför Norberg. Vill du läsa mer om kulturhistoriska värden se vad vi skrivit tidigare här. Vill du läsa mer om inredningar och interiör kan du söka mer information i vårt länkarkiv. Foto Ida Wedin 2009
|
|
Kulturhistoriska värden – Arkitektoniskt värde |
|
Ibland har byggnaden ett stort värde på grund av sin arkitektoniska utformning. Det kan t.ex. handla om fasader och proportion, planlösning eller exteriören. Vad som anses ha arkitektoniskt värde kan lätt skilja sig åt från en tid till en annan. På bilden Maserhallens simhall i Borlänge. Foto Ida Wedin 2008
|
|
|
Punkthus, lamellhus och skivhus |
|
Punkthus är friliggande hus med ett trapphus beläget i husets kärna. Dessa började byggas på 1930-talet men blev vanliga först på 1940-talet. Lamellhus är friliggande längor av hus, ofta två till tre trapphusenheter långa. Från 1960-talet byggdes förutom de traditionella lamellhusen i trevåningshöjd även högre lamellhus, så kallade skivhus, med runt 9 våningar. I hus byggda fram till 1945 var de allra flesta lägenheter på två rum och kök eller mindre. Vill du veta mer om bebyggelsehistoria? Kolla i vårt länkarkiv!
|
|
Kulturhistoriska värden – Arkitekturhistoriskt värde |
|
”Verk från skilda tider, som i sin arkitektoniska gestaltning på ett eller annat sätt blivit mönsterbildande eller betecknat höjdpunkten i en utveckling, ett arkitektoniskt problem på ett speciellt sätt eller tillämpat ny teknik som arkitekturskapande medium.” Citat av Axel Unnerbäck i Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. På bilden en sågtaksbyggnad på SKF:s område i Göteborgsstadsdelen Gamlestaden. Foto Ida Wedin 2010
|
|
Kulturhistoriskt förstärkande värden – Årsringar |
|
På samma sätt som vi värderar ett bevarat ursprungsskick högt kan även tidens utveckling, så kallade "årsringar", på en byggnad eller plats vara så talande att detta blir ett värde i sig. På bilden ses tre generationers kontorskomplex på SKF:s industriområde i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Foto Ida Wedin 2010
|
|
Kulturhistoriska värden – Personhistoriskt värde |
|
Berömda personligheters livsmiljö har ofta vårdats som en bakgrund och förklaring till personens verk. Många gånger har framförallt hem- och arbetsmiljön spelat en konkret roll i deras livsgärning. Se vidare Axel Unnerbäck i Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. På bilden Albert Engströms atelje i Grisslehamn. Foto Ida Wedin 2009
|
|
|
|
|
<< Första < Föregående 1 2 Nästa > Sista >>
|
|
Sida 1 av 2 |