Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Veckans byggnadsminne v. 30 - Ryggåsstugan i Hökabo

Soldattorpet Hökabo uppfördes år 1710 och tillhörde rote nummer 83 vid Norra Västbo kompani, Jönköpings regemente. Torpet är en enkelstuga av timmer med förstuga, storstuga, kök och en avbalkad fönsterlös skrubb. Det flacka takfallet, med breda vindskivor, visar att taket ursprungligen varit täckt med näver och torv. Den gamla ryggåsstugan är en av få i länet bevarade i ursprungligt skick. Bilden är hämtad från Länsstyrelsen Jönköpings hemsida.

 
Veckans byggnadsminne v 33 - Lyckeby källa

Den spännande överbyggnaden på Lyckeby källa tillkom på initiativ av det mystiska ordenssällskapet Pro Lantura, som hade som en av sina främsta uppgifter att värna just om källan i Lyckeby. Överbyggnaden tillkom 1795. Ordenssällskapet är i mångt och mycket fortfarande en gåta. Lantura är inte ett latinskt ord, utan förmodas vara en förkortning. Ingen vet vad namnet betyder och ordenssällskapet firade sin sista årshögtid den 19 augusti 1821. Varthän deras eventuella akter eller formulär då fördes vet ingen. Bilden är hämtad från Länsstyrelsen i Blekinges hemsida.

 
Veckans byggnadsminne v. 25 – Styfstorpet i Voxsäter

Styfstorpet i Voxsäter är Hälsinglands bäst bevarade soldattorp. Detta var innan den svenska värnplikten infördes 1901, när svenska armén fortfarande bestod av yrkessoldater som försörjdes av bönderna. I Hälsingland byggde bönderna stortnågot som även märks på soldattorpen som kan se ut som små bondgårdar med stora boningshus och gott om ekonomibyggnader. Bilden är hämtad från Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida.

 
Veckans byggnadsminne v 18 – Västansjö Ullspinneri

Västansjö ullspinneri från 1867 är en av landsbygdens så många småindustrier som med tiden gav upphov till ett betydligt större företag, AB Garntjänst i Kilafors. Spinneribolag bildades i Västansjö av fyra bönder, en torpare och en skräddare. 1867 stod den anspråkslösa röda timmerbyggnaden färdig med en spinnmaskin och ett kardverk som köptes begagnade från en fabrik i Norrköping. Kardverket byttes ut 1894. Den ursprungliga spinnmaskinen finns fortfarande kvar i körbart skick. Här lämnade bönderna i trakten in sin ull och fick den spunnen mot betalning. Foto: Länsmuseet i Gävleborg, Michael Ahne.

 
Veckans byggnadsminne v 34 - Enafors turisthotell

Enafors turisthotell uppfördes år 1899 efter ritningar av byggmästare Christen Andersson. Ägarna Johannes och Karin Mölner bedrev både jordbruk och hotellverksamhet. Gårdens äldre huvudbyggnad utnyttjades vid behov som hotellannex. Sedan järnvägen drogs under 1880-talet och station byggdes i Enafors, fick det fjällnära samhället stark turismprägel. Turisthotellet övertogs efter makarna Mölners död av dottern Erika, som drev det fram till 1974. Idag är byggnaden fritidsbostad och någon hotellverksamhet bedrivs inte längre. Bilden är lånad från Länsstyrelsen Jämtlands hemsida.

 
Veckans byggnadsminne v 31 – Jordö missionshus

I början av 1900-talet var missionsrörelsen stark i Blekinge. Man träffades hemma hos varandra och läste ur bibeln och sjöng sånger men när det blev för trångt började missionshus byggas i skärgården. Jordö missionshus stod färdigt 1928 efter att entusiaster hade samlat in pengar av lokalbefolkningen och fått hjälp av missions- föreningen på Hasslö. Bilden är hämtad från Länsstyrelsen i Blekinges hemsida.

 
Veckans byggnadsminne v 23 - Rehnstedts

Mangårdsbyggnaden på Rehnstedts är en mycket representativ 1800-tals bondgård i Bollnästrakten. Bondgården har en unik välbevarad inredning från 1840- eller 1850-talet. Här finns schablonmålade väggar och träådrade bröstpaneler och dörrar som liknar mahogny. Mellankammaren har en ovanlig, tryckt tapet i empirestil. Övervåningens rum är inredda med fina snickerier men helt omålade. Foto: Länsmuseet i Gävleborg, Michael Ahne.

 
Veckans byggnadsminne v 21 - Transtrands prästgård

Transtrands prästgård med kyrkoherdebostad, drängstuga och ladugårdslänga uppfördes 1885-89. Prästgården är en av de bäst bevarade prästgårdarna i Dalarna från slutet av 1800-talet. Byggnaderna är alla ritade av arkitekten och byggmästaren Gustaf Henriks, verksam i Malung och Vansbro omkring sekelskiftet. En lång björkallé går upp mot gården, bakom mangården finns en parkliknande trädgård. Från gårdshöjden har man en vacker utsikt över kyrkan och parken. Byggnaderna är utförda i en tidstypisk panelarkitektur med rika dekorationer på lister och omfattningar. Bilden är hämtad från Länsstyrelsen Dalarnas hemsida.

 
<< Första < Föregående 1 2 3 Nästa > Sista >>

Sida 1 av 3